Tycker inte om att mitt humör svänger så mycket och helst av allt hade jag velat kontrollera det helt och hållet, fast då hade man ju alltid varit glad. Ena dagen känns det som hey en ny början, ska ta tag i det hära nu, hitta mig själv igen och vara en självständig stor flicka. Andra dagen är jag helt nere och vill inget annat än att vi ska försöka igen, att jag lovar att ändra på mig. Men jag kan önska allt jag vill och sen ligger det ju inte bara hos mig.

Även om jag var med på det hela känner jag mig ibland som en värdelös gammal trasa som blivit slängd. Förvisso en värdelös HET trasa, men ändå. 

Alla känslor är dubbla: Det är skönt att det är slut, men ändå inte, jag är hungrig, men kan inte äta, jättetrött, men kan inte sova, jag är singel, men vill fortfarande bara ha en endaste person i hela världen om det bara funkat.

Idag är en dålig dag, men nu ska jag in till tjejerna och jag hoppas jag blir på bättre humör. Vill inte vara ett regnmoln i solen.