Har precis sett The time traveler's wife och känner mig helt tom. En liten tår i slutet lyckades jag framkalla, jag är inte den lipiga typen. Man är i en annan värld där för en stund och när filmen är slut så ska man tillbaka till verkligheten, men jag tar med mig känslan från filmen. Så nu måste jag bara ta mig ur den känslan så jag kan fortsätta med dagen. Är kanske inte lipig, men tydligen känslig och just nu kärlekskrank...nä fy för ;)