Att jag har varit frånvarande hela helgen beror på att jag i fredes satt och gjorde kalkyler och jämförde lägenheter för att det absolut skulle vara rätt beslut att budgiva på lyan vi ville ha på löpargatan. Utgångspriset var 530 och budgivningen var uppe i 600, så de sista kalkylerna var över den totalrenovering man måste göra i denna lägenhet så vi kunde räkna på vår budgivningsgräns. Äntligen känner vi oss redo och lyfter på luren och får som svar "Den är såld".

Är där ingen uttalad deadline förutsätter jag att man kan budgiva inom den angivna kontorstiden och arg är jag att de inte ringde och fråga om jag tänkte lägga ett bud innan de stängde dealen, då jag senast samma dag anmält mitt väldiga intresse...IGEN. Börja stortjuta, när vi väl bestämt oss kändes det ju så rätt...att det var vi som skulle ha den. Vad hände med att få ut så mycket som möjligt som mäklare åt sin kund?

På lördagen var det upp tidigt...Annikas möhippa började kvart i 8 på morgonen och vi skulle ha inget mindre än fem ombyten med oss, plus grejor för övernattning. Har ju inte kunnat nämna detta innan då detta absolut inte får komma ut till den blivande bruden. Kul var det och det kommer bilder och uppdatering om denna kuliga möhippa så fort jag hittar min USB sladd.